Åtal innebär att åklagaren formellt väcker talan mot en misstänkt person i domstol genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Beslutet fattas när förundersökningen är klar och åklagaren bedömer att bevisningen är tillräckligt stark för att sannolikt leda till en fällande dom. Det finns två huvudtyper: allmänt åtal, som åklagaren själv driver i de allra flesta brott, och enskilt åtal, som målsäganden i sällsynta fall kan väcka på egen hand.
Vad krävs för att åklagaren ska väcka allmänt åtal?
Innan åtal kan väckas måste förundersökningen vara avslutad, oftast efter att polisen samlat in bevisning och hållit förhör med både den misstänkte och eventuella vittnen. Åklagaren går sedan igenom allt material och prövar om bevisningen är “tillräckligt stark”, ett krav som i praktiken innebär att åklagaren måste bedöma att en fällande dom är sannolik i tingsrätten. Räcker inte bevisningen till läggs förundersökningen ner utan att något åtal väcks, även om åklagaren personligen tror att den misstänkte begått brottet.
Vad är skillnaden mellan allmänt åtal och enskilt åtal?
Vid allmänt åtal är det åklagaren som driver processen mot den misstänkte, och det gäller merparten av alla brott, från stöld till grövre våldsbrott. Enskilt åtal är ett undantag som ger målsäganden själv rätt att väcka åtal, framför allt vid brott som förtal och andra ärekränkningsbrott där åklagaren bedömt att allmänt åtal inte är påkallat. Vill målsäganden ändå driva saken vidare får hen själv stå för stämningsansökan och bevisbördan i tingsrätten, utan stöd av åklagarens utredningsresurser.
Vad händer i domstolen efter att åtal väckts?
När stämningsansökan kommit in till tingsrätten sätts en huvudförhandling ut, det som i vardagligt tal kallas rättegång. Där går domstolen igenom bevisningen, hör den tilltalade, målsäganden och eventuella vittnen, och prövar om åklagarens gärningsbeskrivning håller. Utfallet blir antingen en fällande dom, där den tilltalade döms för brottet, eller en friande dom om domstolen inte anser att skulden är bevisad bortom rimligt tvivel. Reglerna för själva påföljden varierar mycket beroende på brottstyp, ungefär som straffskalan för narkotikabrott styrs av mängd och sort, medan domstolen i andra fall kan välja en icke frihetsberövande villkorlig dom i stället för fängelse.
Vilka rättigheter har tilltalad och målsägande?
Den som åtalas för ett brott som kan ge fängelse har rätt till en offentlig försvarare, en advokat som staten bekostar och som ska bevaka den tilltalades intressen genom hela rättsprocessen. Målsäganden, alltså den som utsatts för brottet, kan på motsvarande sätt få ett målsägandebiträde om brottet är allvarligt, och har dessutom rätt att kräva skadestånd av den tilltalade i samma rättegång som brottmålet prövas. Den här typen av rättssäkerhetsgarantier har varit en del av flera senare års diskussioner om att reformera det svenska rättssystemet med brottsoffrets ställning i fokus.