Försörjningsstöd är den del av det ekonomiska biståndet som ska täcka hushållets regelbundna månadsutgifter, mat, kläder, boende och liknande, när inkomsterna inte räcker till. Reglerna finns i socialtjänstlagen och styrs i grunden av en riksnorm som räknas upp varje år, men sedan 1 juli 2026 gäller dessutom ett nytt aktivitetskrav för den som haft stödet en längre tid. Vem som helst kan i teorin ansöka, men rätten prövas alltid individuellt av socialtjänsten i hemkommunen.
Vad är ekonomiskt bistånd, och vem kan ansöka om ekonomiskt bistånd?
Ekonomiskt bistånd är samlingsnamnet för det stöd du kan söka hos socialtjänsten när du inte klarar din egen försörjning. Biståndet består av två delar: försörjningsstöd, som täcker de regelbundna utgifterna, och bistånd till livsföringen i övrigt, som täcker mer oregelbundna kostnader. Reglerna finns i socialtjänstlagen, och biståndet beskrivs där som välfärdens yttersta skyddsnät, tänkt att ge dig en skälig levnadsnivå under kortare perioder av försörjningsproblem snarare än att fungera som en permanent inkomstkälla.
För att ha rätt till försörjningsstöd krävs att du inte själv kan tillgodose dina behov och att du inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Det innebär i praktiken att du först ska ha använt dina egna ekonomiska tillgångar och sökt andra bidrag och ersättningar du kan ha rätt till, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag eller a-kassa. Kan du arbeta krävs också att du står till arbetsmarknadens förfogande genom att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen och följa Arbetsförmedlingens anvisningar om aktivt jobbsökande.
Vad ingår i riksnormen, och hur stora är beloppen 2026?
Riksnormen är den del av försörjningsstödet som är gemensam för hela landet och som ska täcka vardagskostnader: livsmedel kläder och skor lek och fritid förbrukningsvaror hälsa och hygien samt dagstidning och telefon. Beloppen räknas upp årligen. För 2026 höjdes riksnormen med 0,7 procent jämfört med föregående år, efter en höjning på 2,8 procent året innan.
De personliga kostnaderna i riksnormen 2026 ligger på 3 940 kronor i månaden för en ensamstående vuxen och 7 100 kronor för sammanboende. Barn och skolungdomar har egna belopp som varierar med åldern, från omkring 2 720 kronor för de yngsta upp till 5 000 kronor för 19- och 20-åringar, delvis beroende på om skolluncher ingår, ett helt annat system än de fasta åldersgränserna för hur länge man får barnbidrag. Utöver de personliga kostnaderna tillkommer gemensamma hushållskostnader, som stiger med antalet personer i hushållet, från drygt 1 280 kronor för en ensamboende till uppåt 2 830 kronor för ett hushåll med sju personer eller fler.
Vid sidan av riksnormen ingår de faktiska skäliga kostnaderna för boende hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. Vad som räknas som skäligt varierar beroende på var och hur man bor, och socialtjänsten gör alltid en individuell bedömning snarare än att använda en schablon rakt av.
Beräkning av försörjningsstöd: vilken roll spelar kommunen och den individuella bedömningen?
Beräkningen görs enligt en enkel princip: hushållets personliga kostnader enligt riksnormen läggs ihop med de gemensamma hushållskostnaderna och de skäliga kostnaderna för boende med mera. Från den summan dras sedan hushållets samlade inkomster. Det som blir kvar är hushållets nettobehov av försörjningsstöd. Har hushållet högre inkomster än den beräknade summan finns inget behov av stöd, oavsett hur låga inkomsterna känns i vardagen.
Bedömningen görs alltid för hela hushållet som en ekonomisk enhet. De vuxna i ett hushåll har ett gemensamt ansvar för försörjningen, och handläggningen tar hänsyn till både barnens ålder och om de vuxna är ensamstående eller sammanboende. Den som vill få en ungefärlig uppfattning om sin situation kan göra en förenklad provberäkning hos Socialstyrelsen, men en sådan räknesnurra ersätter aldrig den individuella bedömning som kommunen är skyldig att göra vid en faktisk ansökan.
Vilka krav ställs på dig som söker försörjningsstöd?
Rätten till försörjningsstöd är villkorad av att du gör vad du kan för att bidra till din egen försörjning. Är du arbetslös ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen, ha regelbunden kontakt med din handläggare och aktivt söka arbete, inklusive alla jobb du är kvalificerad för inom pendlingsavstånd. Tackar du nej till ett lämpligt arbete eller en arbetsmarknadsåtgärd, eller inte bedöms vara aktivt arbetssökande, kan rätten till stöd ifrågasättas och leda till helt eller delvis avslag.
Har du nedsatt arbetsförmåga av hälsoskäl behöver det styrkas med ett aktuellt läkarintyg. Är du föräldraledig ska du i första hand ta ut föräldrapenning med full ersättning, och sjukskrivning ska styrkas på motsvarande sätt. I vissa fall kan socialtjänsten även ställa krav på praktik eller utbildning, framför allt för den som är under 25 år eller för äldre som av särskilda skäl behöver höja sin kompetens. Tackar du nej till att delta riskerar du att gå miste om stödet helt eller få ett lägre belopp.
Vilka nya regler gäller från 1 juli 2026?
Den 1 juli 2026 trädde ett nytt aktivitetskrav i kraft, beslutat av riksdagen i maj samma år. Den som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska delta i aktiviteter den tid som inte redan går till att söka arbete eller studera. Syftet, enligt regeringens förslag, är att motverka utanförskap och bättre tillvarata arbetskraften bland dem som får stöd under längre perioder. Undantag gäller bland annat för den som är under 18 år, har sjukpenning eller är föräldraledig med barn under ett år, ett upplägg som i viss mån påminner om hur aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är kopplad till just deltagande i verksamhet snarare än enbart inkomstbortfall.
Samma dag infördes också sanktionsavgift och bidragsspärr för flera bidrag och ersättningar inom socialförsäkringen, ett led i en bredare skärpning av kraven på bidragsmottagare. Ytterligare förändringar väntas de kommande åren: ett bidragstak och en stegvis kvalificering till vissa stöd är planerade till 2027, liksom en ny kvalificeringsgrund för delar av socialförsäkringen som särskilt påverkar nyanlända utan tidigare anknytning till Sverige. Reformerna är omdiskuterade, och kritiker inom funktionsrättsrörelsen har varnat för att strängare kontroller riskerar att drabba personer som redan har svårt att navigera systemet.
Vad innehåller bistånd till livsföringen i övrigt?
Bistånd till livsföringen i övrigt är den del av det ekonomiska biståndet som inte ryms i försörjningsstödets regelbundna poster. Det handlar om kostnader som uppstår mer sällan, till exempel tandvård glasögon, sjukvård och medicin, hemutrustning, flyttkostnader eller begravning. Liksom övriga delar av biståndet bygger bedömningen på vad som är skäligt utifrån de faktiska kostnaderna och en individuell prövning av din situation, snarare än på ett fast schablonbelopp.
I regel har du inte rätt till bistånd om du har pengar på banken eller andra tillgångar som räcker till kostnaden. Precis som med försörjningsstödet i övrigt förväntas du i första hand söka andra bidrag och ersättningar som kan täcka behovet, innan socialtjänsten går in med ekonomiskt stöd.
Hur överklagar du ett avslag på din ansökan?
Har du fått helt eller delvis avslag på din ansökan har du rätt att överklaga beslutet. Överklagan lämnas till socialtjänsten i din kommun, som antingen omprövar och ändrar beslutet eller skickar det vidare till förvaltningsrätten för en oberoende prövning. Handläggaren som fattat det ursprungliga beslutet är skyldig att informera dig om hur en överklagan går till och inom vilken tid den ska lämnas in. Socialtjänstlagen slår också fast att den som är berättigad till bistånd ska få en korrekt utbetalning, och att du har rätt till information om din möjlighet att överklaga redan i samband med beslutet.
Vanliga frågor om försörjningsstödets regler
Det mesta som rör försörjningsstöd handlar i grunden om tre saker: om du uppfyller grundvillkoren, hur stort hushållets nettobehov beräknas till, och vilka aktivitetskrav som gäller för just din situation efter reglerna som skärptes den 1 juli 2026. Nedan följer de vanligaste frågorna samlade.