Vad röstar man på i kyrkovalet 2025 och hur påverkar din röst Svenska kyrkan?

I kyrkovalet röstar du på nomineringsgrupper på tre nivåer: lokal, regional och nationell. Din röst påverkar beslut om verksamhet, resurser och värderingar i Svenska kyrkan. Kyrkovalet hålls vart fjärde år, och nästa val äger rum den 21 september 2025.

Vad är kyrkovalet och vem får rösta i kyrkovalet?

Kyrkovalet är ett demokratiskt val inom Svenska kyrkan där medlemmar väljer representanter. Röstberättigade är medlemmar som fyllt 16 år och är folkbokförda i Sverige. Cirka 4,9 miljoner var röstberättigade i valet 2021, av Svenska kyrkans totalt 5,5 miljoner medlemmar.

Medlemskap måste vara registrerat senast 14 augusti 2025 för att ge rösträtt. Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd enligt lag om Svenska kyrkan sedan 1 januari 2000, då kyrka och stat separerades.

Vilka är röstberättigade i kyrkovalet 2025?

För att rösta i kyrkovalet 2025 måste du uppfylla tre krav:

Medlem i Svenska kyrkan
Fyllt 16 år
Folkbokförd i Sverige

Medlemskap måste vara registrerat innan deadline den 14 augusti 2025. Cirka 5,5 miljoner svenskar är medlemmar totalt, men endast de som är folkbokförda i Sverige får rösta.

16-åringar får rösta i kyrkovalet men inte i riksdagsval, vilket gör kyrkovalet till ett av få demokratiska val där unga får delta tidigare.

Kan man rösta i kyrkovalet om man bor utomlands?

Nej, du måste vara folkbokförd i Sverige för att få rösta i kyrkovalet, även om du betalar medlemsavgift från utlandet. Detta skiljer kyrkovalet från riksdagsval där utlandssvenskar har rösträtt.

Vad röstar man på i kyrkovalet – tre nivåer av representation

Kyrkovalet omfattar tre nivåer: lokal (kyrkofullmäktige i församling eller pastorat), regional (stiftsfullmäktige) och nationell (kyrkomötet med 251 mandat). Varje nivå har sina egna valsedlar och beslutsområden som påverkar olika delar av Svenska kyrkans verksamhet.

De tre nivåerna identifieras genom färgkodade valsedlar:

Vit valsedel: kyrkofullmäktige (lokalt)
Grön valsedel: stiftsfullmäktige (regionalt)
Rosa valsedel: kyrkomötet (nationellt)

Vad röstar man på i kyrkovalet på lokal nivå?

Du röstar på nomineringsgrupper till kyrkofullmäktige i din församling eller ditt pastorat. Kyrkofullmäktige beslutar om lokal verksamhet som gudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet, öppen förskola och äldreomsorg.

Detta är den vita valsedeln. Kyrkofullmäktige fattar beslut om pastoratet och församlingens verksamhet de kommande fyra åren. Konkreta exempel på vad kyrkofullmäktige påverkar inkluderar öppettider i kyrkan, stöd till ensamhet bland äldre, avgiftsfri verksamhet för barn och ungdomsverksamhet i lokalsamhället.

Vad röstar man på i kyrkovalet på regional nivå?

Du röstar på nomineringsgrupper till stiftsfullmäktige som representerar ett geografiskt stift. Stiftsfullmäktige koordinerar verksamhet mellan församlingar och fattar beslut om stiftets resurser och prioriteringar.

Detta är den gröna valsedeln. Stiftsfullmäktige arbetar genom stiftsstyrelsen och påverkar hur resurser fördelas mellan olika pastorat och församlingar inom stiften. De fattar också beslut om större projekt och samordnar kyrkans närvaro på regional nivå.

Vad röstar man på i kyrkovalet på nationell nivå?

Du röstar på nomineringsgrupper till kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 mandat. Kyrkomötet beslutar om nationella frågor som teologi, budget, miljöpolicy och internationellt samarbete.

Detta är den rosa valsedeln. Valresultatet från kyrkovalet 2025 visar trender som en “grön våg” där De Gröna i svenska kyrkan mer än fördubblade sitt stöd. Kyrkomötet samlas vid kyrkokansliet i uppsala och fattar beslut som påverkar hela Svenska kyrkans arbete, både i Sverige och internationellt.

Vad är nomineringsgrupper i kyrkovalet och hur skiljer de sig från politiska partier?

I kyrkovalet röstar man på nomineringsgrupper, inte politiska partier. Nomineringsgrupper kan vara kopplade till partier (som Socialdemokraterna) eller vara fristående kyrkliga grupper med fokus på kyrkliga frågor.

Vissa partier har dragit sig ur kyrkovalet medan kyrkofokuserade grupper vuxit. I kyrkovalet 2025 fick Socialdemokraterna cirka 28 procent av rösterna (72 mandat i kyrkomötet, en ökning från 70 mandat 2021). De Gröna mer än fördubblade sitt stöd, och nya gruppen Himmel och Jord nådde 2,13 procent av rösterna.

Vilka nomineringsgrupper ställer upp i kyrkovalet 2025?

Exempel på nomineringsgrupper som deltog i kyrkovalet 2025 inkluderar:

Socialdemokraterna (partikopplad)
De Gröna i svenska kyrkan (partikopplad)
Himmel och Jord (fristående kyrklig grupp)
Borgerlig kristen samverkan (fristående)
Frimodig kyrka (fristående)
Vänstern i svenska kyrkan (partikopplad)
Fria liberaler i svenska kyrkan (partikopplad)

Varje nomineringsgrupp presenterar kandidater och program för sitt arbete i kyrkan. Nomineringsgrupperna varierar mellan olika pastorat och stift beroende på lokalt intresse och engagemang. Grupper som ställer upp lokalt behöver inte finnas på alla nivåer.

Hur påverkar din röst Svenska kyrkans verksamhet och prioriteringar?

Din röst i kyrkovalet påverkar beslut om verksamhet, resurser och värderingar genom kyrkovalet. Konkreta exempel inkluderar stöd till barn och unga, äldreomsorg, miljöarbete, internationellt bistånd, krisstöd och jourhavande präst.

Valperioden 2025-2029 kommer präglas av frågor om kyrkans identitet, miljö och social verksamhet. Johan Dalman från Svenska kyrkan förklarar att valet handlar om både stora frågor och lokala behov. Genom att rösta ska medlemmar vara med och bestämma om kyrkan ska göra och hur den ska prioritera sina resurser.

Vilka frågor avgörs i kyrkovalet 2025?

Konkreta frågor som kyrkovalet påverkar inkluderar:

Avgiftsfri verksamhet för barn och unga i församlingen
Öppen förskola och samarbete med skolor
Stöd till äldre och insatser mot ensamhet
Miljö och klimatarbete lokalt och nationellt
Kyrkans röst för rättvisa och medmänsklighet i samhället
Internationellt stöd och bistånd till utsatta grupper

Socialdemokraterna i valfilm från årets val prioriterade medmänsklighet och avgiftsfri verksamhet som centrala frågor. Andra nomineringsgrupperna lyfter frågor om kyrkans identitet, teologi och hur kyrkan ska vara en trygg plats för alla.

När och hur röstar man i kyrkovalet 2025?

Valdagen är 21 september 2025 och förtidsröstning pågår från 8 september. Röstkort skickas ut veckor innan valet med information om vallokaler och öppettider.

Du kan förtidsrösta på olika platser innan valdagen den 21 september. Röstkort innehåller praktisk information om var du kan rösta och när vallokalerna har öppet. Om du får ett röstkort är du registrerad som röstberättigad medlem.

Hur förtidsröstar man i kyrkovalet?

Förtidsröstning är möjlig från 8 september till valdagen 21 september 2025. Du kan förtidsrösta i kyrklokaler eller andra anvisade platser i ditt område.

Röstkortet innehåller information om alla lokaler för förtidsröstning och deras öppettider. Förtidsröstning ger flexibilitet om du inte kan rösta på valdagen. Ta med legitimation och röstkort när du förtidsröstar.

Vad gör man om man inte fått sitt röstkort inför kyrkovalet?

Kontakta Svenska kyrkan eller din församling för att få nytt röstkort om du inte fått något. Du kan hitta kontaktinformation på svenska kyrkans hemsida eller genom att kontakta din lokala församling direkt.

Du kan rösta även utan röstkort om du kan visa legitimation och är registrerad som medlem. Vallokalerna kan kontrollera ditt medlemskap på plats. Kontrollera att ditt medlemskap är registrerat senast 14 augusti 2025 för att säkerställa din rösträtt.

Hur skiljer sig kyrkovalet från riksdagsvalet?

Kyrkovalet är direktval på alla nivåer sedan kyrka-stat-separationen 2000. Skillnaderna mot riksdagsval inkluderar att 16-åringar får rösta, ingen rösträtt utomlands finns, och nomineringsgrupper ställer upp istället för politiska partier enligt vallagen.

Valdeltagandet är mycket lägre i kyrkovalet: 18,4 procent 2021 jämfört med 84,2 procent i riksdagsvalet. Kyrkovalet hålls enligt kyrkoordningen och styrs av lag om svenska kyrkan från 1 januari 2000.

Allmänna valen genomförs enligt en annan lagstiftning än kyrkovalet, vilket innebär olika regler för vem som får rösta och hur rösträkningen går till.

Valresultat och preliminära resultat från kyrkovalet 2025

Preliminärt valresultat från kyrkovalet 2025 visar att Socialdemokraterna fick cirka 28 procent (72 mandat i kyrkomötet, en ökning från 70 mandat 2021). De Gröna mer än fördubblade sitt stöd och väljarna visade ett ökat miljöintresse.

Nationalister backade i valet medan Himmel och Jord nådde 2,13 procent som ny nomineringsgrupp. Kyrkohistoriker Joel Halldorf beskriver resultatet som en “grön våg” där miljöfrågor fick stort genomslag.

Preliminära valresultat publiceras efter att vallokalerna stänger på valdagen. Slutgiltigt valresultat kommer efter att rösträkningen är helt klar och alla röster räknats, inklusive förtidsröster.

Var hittar man valresultatet från kyrkovalet 2025?

Valresultat publiceras på svenska kyrkans webbplatsen och preliminära resultat kommer under valnatten. Du kan följa rösträkningen i realtid via Svenska kyrkans officiella kanaler.

Valresultatet presenteras på tre nivåer: lokalt för kyrkofullmäktige, regionalt för stiftsfullmäktige och nationellt för kyrkomötet. På svenska kyrkans hemsida finns detaljerad information om hur mandaten fördelats mellan nomineringsgrupperna.

Vanliga frågor om vad man röstar på i kyrkovalet

Detta är en sammanfattning av de vanligaste frågorna om kyrkovalet. Svaren ger praktisk vägledning för dig som ska rösta i kyrkovalet 2025.

Måste man vara konfirmerad för att rösta i kyrkovalet?

Nej, konfirmation krävs inte för att rösta i kyrkovalet. Det räcker att vara medlem i Svenska kyrkan, ha fyllt 16 år och vara folkbokförd i Sverige.

Medlemskap är den enda kyrkliga kopplingen som krävs, oavsett om du genomgått konfirmation eller inte.

Kan man rösta blankt i kyrkovalet?

Ja, du kan lämna en blank valsedel om du inte vill rösta på någon nomineringsgrupp. Detta räknas som ett avgivet röst men påverkar inte mandatfördelningen mellan nomineringsgrupperna.

Blank röst är ett sätt att delta i valet utan att stödja någon specifik nomineringsgrupp.

Vad händer om man inte röstar i kyrkovalet?

Inget händer om du inte röstar, då röstning är frivillig. Lågt valdeltagande minskar dock representativiteten och gör att färre röster avgör kyrkans framtid.

Varje röst påverkar kyrkans framtid lokalt och nationellt genom de beslut som fattas under valperioden 2025-2029. Genom kyrkovalet får medlemmar möjlighet att vara med och bestämma om viktiga frågor.

Är kyrkovalet samma dag som riksdagsvalet?

Nej, kyrkovalet hålls separat och vart fjärde år. Kyrkovalet 2025 har valdagen 21 september, medan riksdagsval hålls enligt annan valkalender.

Nästa riksdagsval är planerat till 2026, medan kyrkovalet redan äger rum i september 2025.

Vad är skillnaden mellan kyrkovalet och samiskt kyrkomöte?

Det samiska kyrkomötet är en separat församling inom Svenska kyrkan för samiska medlemmar, med eget val och representation. Samiska frågor och samisk kultur hanteras specifikt där.

Det samiska kyrkomötet arbetar parallellt med det ordinarie kyrkomötet men fokuserar på frågor som rör samiska medlemmar och deras traditioner.

Så förbereder du dig inför kyrkovalet 2025

Förbered dig genom att läsa om nomineringsgruppernas program på svenska kyrkans webbplatsen. Tänk på vilka lokala och nationella frågor som är viktiga för dig, som barn- och ungdomsverksamhet, äldreomsorg eller miljöarbete.

Kontrollera att ditt medlemskap är registrerat senast 14 augusti 2025 och spara ditt röstkort när det kommer. Röstkortet innehåller all praktisk information om vallokaler och förtidsröstning.

Använd din röst för att påverka kyrkans framtid de kommande fyra åren. Genom att rösta i kyrkovalet påverkar du beslut som formar Svenska kyrkans verksamhet lokalt i ditt pastorat, regionalt i ditt stift och nationellt genom kyrkomötet.