Ekonomi Debattartikel

AI ersätter inte jobben — men det förändrar vem som får dem

Debatten om AI och jobb fastnar i fel fråga. Det handlar inte om huruvida jobben försvinner, utan om hur kompetenskraven förändras och vilka som riskerar att lämnas utanför.

M
Maria Sandström Docent i arbetsmarknadsekonomi, Lunds universitet
Person som arbetar med AI-verktyg vid en datorskärm
Opinion

Detta är en opinionstext. Åsikterna som framförs är skribentens egna och speglar inte SVTdebatts redaktionella ståndpunkt.

Varje teknikvåg genererar domedagsprofetior om massarbetslöshet, konstaterar IFAU i sin senaste rapport om strukturomvandling. Varje gång visar sig prognosen vara delvis felaktig — i den meningen att de totala sysselsättningsnivåerna håller sig, om än med fördröjning och distribution av smärta som är allt annat än jämn. Ändå vore det naivt att avfärda AI-transformationens effekter som överdrivna.

Fel fråga dominerar debatten

Frågan är inte om jobben försvinner totalt. Frågan är hur arbetsinnehållet förändras, och vem som har förutsättningarna att anpassa sig. Tidigare teknikvågor — från jordbruksmekanisering till datorisering — slog hårdast mot dem med smalare kompetensbas och minst rörlighet. Det finns inga goda skäl att tro att AI-omvandlingen avviker från det mönstret.

Det som är genuint nytt med generativ AI är att den även påverkar kvalificerade kognitiva arbetsuppgifter: juridisk research, programmeringsarbete, analytisk rapportskrivning, rutinöversättning, grafisk formgivning. Medelklassjobb som tidigare var skyddade av sin intellektuella komplexitet är inte längre det. Det innebär att AI-omvandlingen kan komma att slå mot bredare befolkningsgrupper än tidigare automatiseringsvågor — med konsekvenser som redan syns i pensionssystemets finansiering.

Kompetenspolitiken halkar efter

Sverige har ett relativt bra system för aktiva arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsförmedlingen, men det är konstruerat för att hantera bakåtblickande omskolning: du förlorar ditt jobb och söker stöd för att utbilda dig till det som marknaden behöver i dag. Det som behövs är ett system för framåtblickande kompetensutveckling: du har ett jobb och staten medfinansierar att du kontinuerligt lär dig det som marknaden behöver om fem år.

Det är en principiell omvälvning av hur vi tänker på arbetsmarknadsutbildning. Det kräver bättre samverkan mellan arbetsgivare, utbildningssystem och arbetsförmedling. Det kräver att vi slutar behandla kompetensutveckling som ett problem som uppstår när folk blivit av med jobbet, och i stället börjar behandla det som en löpande investering i humankapital. Den omvälvningen kan vi inte vänta med.

Om skribenten

M

Maria Sandström

Docent i arbetsmarknadsekonomi, Lunds universitet

Maria Sandström forskar om arbetsmarknadens strukturomvandling och kompetensutveckling vid nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Hon är rådgivare till regeringens AI-kommission.