Arbetsmarknad unga är just nu synonymt med en dubbel bild: arbetslösheten bland unga i Sverige ligger klart över genomsnittet, samtidigt som en del unga väljer att lämna jobb helt frivilligt. I maj 2026 var 206 500 ungdomar mellan 15 och 24 år arbetslösa, 28 procent av arbetskraften i åldersgruppen. Säsongsrensat och utjämnat landade ungdomsarbetslösheten på 24,4 procent, i linje med föregående månad. Bakom den samlade siffran döljer sig stora skillnader mellan olika grupper unga, och en särskild grupp som inte syns i arbetslöshetsstatistiken alls.
Hur hög är arbetslösheten på arbetsmarknaden för unga just nu?
Ungdomsarbetslösheten svänger normalt kraftigt över året och är som högst i juni, när heltidsstuderande söker sommarjobb samtidigt som redan anställda ungdomar som väntar på ett jobb att tillträda ändå räknas som arbetssökande. Men den underliggande nivån har bitit sig fast. En rapport från SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att arbetslösheten bland unga kvinnor har legat kvar på en högre nivå efter pandemin än före den, och att återhämtningen varit svagare bland utrikes födda unga än bland inrikes födda. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det bekymmersamt, eftersom rapporten pekar ut just unga kvinnor som den grupp som halkat efter mest. Sysselsättningen bland unga i befolkningen har inte återhämtat sig i samma takt som bland äldre, och andelen unga som står helt utanför arbetskraften har samtidigt minskat något, vilket delvis förklarar varför den öppna arbetslösheten ändå syns tydligt i statistiken.
Vilka unga hamnar helt utanför arbete och studier?
Vid sidan av den öppna arbetslösheten finns en grupp som forskningen kallar Uvas, unga som varken arbetar eller studerar under en längre period. Enligt en kartläggning från Forte växer den gruppen, och den rymmer helt olika verkligheter: en del vårdar barn eller anhöriga, andra har en långvarig sjukdom eller deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser som inte syns i den vanliga statistiken. Men en betydande andel har ingen känd aktivitet över huvud taget, och forskningen är tydlig med att lång tid utanför både arbetslivet och utbildningssystemet ger negativa konsekvenser på både kort och lång sikt, för både inkomst och framtida etablering.
Varför säger unga upp sig trots hög arbetslöshet?
Samtidigt som arbetslösheten biter sig fast rör sig många unga frivilligt bort från sina jobb. En kartläggning från försäkringsbolaget Bliwa visar att var fjärde person mellan 20 och 34 år har avslutat en anställning det senaste året, oftast på eget initiativ snarare än efter uppsägning. De vanligaste skälen är att de vill göra något annat eller inte trivs med arbetsmiljön hos sin arbetsgivare. Det är en påminnelse om att gruppen unga inte är enhetlig: en del kämpar för att komma in på arbetsmarknaden över huvud taget, medan andra redan har ett jobb men aktivt väljer bort det, ofta i väntan på något som passar bättre eller ger en bättre lön än det extrajobb de haft under studietiden.
Vad säger forskningen om skillnaden mellan yngre och äldre på arbetsmarknaden?
Forskning från IFAU visar att arbetsmarknaderna för unga och äldre är ytterst olikartade, trots att båda grupperna ofta har ett förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande jämfört med medelålders. Förklaringarna skiljer sig helt åt mellan yngre och äldre. För unga handlar utmaningen oftast om att etablera sig första gången, där kort utbildning, en avhoppad gymnasieutbildning eller att aldrig ha läst vidare till högskola är en tydlig riskfaktor för att fastna utanför arbetslivet. Äldres utmaningar handlar i stället mer om att orka stanna kvar, ofta efter en period av arbetslöshet som är svårare att ta sig ur ju äldre man blir. Det påverkar även lönen: den som fastnar utanför arbetsmarknaden under uppväxtåren halkar ofta efter i inkomst långt senare i livet. Kunskapen om hur dessa två mönster hänger ihop, och hur utvecklingen på ena sidan påverkar den andra, är fortfarande ofullständig.
Vilka insatser formar framtidens arbetsmarknad för unga?
LO pekar på att unga vuxna inte är en homogen grupp och att de därför behöver olika typer av stöd. En gymnasieelev som söker ett extrajobb har helt andra behov än en person med högskola bakom sig som väntar på sitt första kvalificerade jobb, och LO menar att det krävs satsningar inom både utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik för att stärka ungas ställning. Regeringens arbetsmarknadspolitik ska i sin tur skapa insatser för unga i jobb, bättre matchning mellan arbetssökande och lediga tjänster samt fungerande arbetsmarknadspolitiska program, med arbetslöshetsförsäkringen som ett sista skyddsnät när ingetdera räcker till. Så sent som i december 2025 gick Arbetsmarknadsdepartementet ut med en remiss om administrativa sanktioner inom just arbetslöshetsförsäkringen, ett tecken på att regelverket fortfarande finslipas. Notan för att inte lösa det, i form av en växande grupp som aldrig riktigt kommer in i det som ska bli framtidens arbetsmarknad, hamnar annars på både de unga själva och på statsfinanserna längre fram.
Sverige har historiskt haft en jämförelsevis flexibel arbetsmarknad, men den flexibiliteten har inte räckt för att jämna ut skillnaderna mellan unga och äldre generationer.