Nya amorteringskrav träder i kraft den 1 april 2026, och de innebär den största förändringen av svenska bolåneregler på flera år. Det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018, slopas helt, samtidigt som bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Riksdagen röstade ja till förändringen den 4 mars 2026, efter att regeringen presenterat förslaget i en promemoria redan i juni 2025. Men reformen är långt ifrån okontroversiell: flera ekonomer varnar för att den framför allt gynnar dem som redan äger en bostad.
Nya amorteringskrav i korthet: vad ändras och när börjar reglerna gälla?
I korthet handlar reformen om tre saker som ändras samtidigt när de nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026: det skärpta amorteringskravet slopas, bolånetaket höjs och möjligheten att belåna en bostad ytterligare i efterhand strama åt. Läs vidare för vad varje del betyder i praktiken.
Vad innebär höjt bolånetak när du vill köpa bostad?
Den mest konkreta förändringen för dig som ska köpa en bostad är att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde. I praktiken betyder det att kravet på kontantinsats sjunker från 15 till 10 procent av köpeskillingen. För en bostad på 3 miljoner kronor motsvarar det en skillnad på 150 000 kronor i eget kapital som köparen behöver ha sparat ihop innan affären.
Syftet, enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), är att sänka trösklarna för hushåll som i dag har svårt att spara ihop en tillräcklig kontantinsats, särskilt unga vuxna utan förmögna föräldrar i ryggen. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) har lyft fram samma argument: att fler ska få möjlighet att äga sin egen bostad.
Vilka lättnader gäller i amorteringsreglerna utifrån din belåningsgrad?
Det skärpta amorteringskravet försvinner helt. Kravet, som gällde hushåll vars samlade bolån översteg 4,5 gånger bruttoårsinkomsten, tvingade dem att amortera ytterligare en procentenhet utöver grundkravet. Den lättnaden i amorteringsreglerna gäller nu oavsett hur hög belåningsgraden är i förhållande till inkomsten.
Det ursprungliga amorteringskravet, som i stället styrs av just belåningsgraden, ligger däremot kvar helt oförändrat: den som har ett bolån på mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska fortsatt amortera minst 1 procent per år, och den som har ett bolån över 70 procent ska amortera minst 2 procent. Hushåll med en belåningsgrad under 50 procent har liksom tidigare ingen amorteringsplikt alls.
Varför slopas det skärpta amorteringskravet?
Regeringens motivering handlar om avvägningen mellan finansiell stabilitet och tillgänglighet på bostadsmarknaden. Wykman har beskrivit utformningen som präglad av försiktighet, med målet att hitta en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och regler som ändå håller tillbaka skuldsättningen i stort. Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, har uttryckt liknande resonemang: att det är hög tid att lätta på hinder som gjort det onödigt svårt för vanligt folk att komma in på bostadsmarknaden, utan att för den skull straffa hushåll med redan höga boendekostnader.
Samtidigt stärks Riksbankens roll i makrotillsynen som en motvikt: myndigheten föreslås överta ansvaret för att regelbundet fastställa det kontracykliska buffertvärdet, en uppgift som tidigare låg hos Finansinspektionen.
Vilka varnar för att nya bolåneregler påverkar bostadspriserna?
Kritiken kom redan när regeringen gick vidare med förslaget i december 2025. Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet, sa till TT att visserligen underlättar reformen för vissa barnfamiljer och unga, men att de riktiga vinnarna är de som redan äger en bostad, eftersom ett högre bolånetak i grunden driver upp bostadspriserna.
Swedbanks boendeekonom Arturo Arques instämde i kritiken och förespråkade en annan väg: att behålla dagens regler och i stället komplettera dem med lättnader riktade enbart till förstagångsköpare, snarare än en generell sänkning som gynnar alla köpare, oavsett om de redan sitter på ett stort eget kapital. Samma mekanism, att lättare tillgång till lån späder på efterfrågan mer än utbudet hinner följa med, går igen i diskussionen om bostadsbyggandet i Sverige, där bristen på nya bostäder redan i dag pressar upp priserna i storstäderna.
Vad är relaterat till nya bolåneregler, och hur påverkas du som redan har ett bolån?
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, är mer positiv och menar att lättnaderna är bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom de ökar tillgängligheten till bostadsmarknaden. Han påpekar samtidigt att hushållens eget ansvar för sin privatekonomi väger tyngre när de formella kraven mjukas upp, en poäng som hänger ihop med den bredare bilden av att hushållens skulder länge varit politikens blinda fläck.
Två delar av reformen drar åt motsatt håll och berör främst dig som redan äger din bostad och har ett bolån. Möjligheten att utöka lånet med ett så kallat tilläggslån, till exempel för att finansiera en renovering, begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde, en sänkning från dagens 85 procent. Samtidigt blir det bara möjligt att omvärdera bostaden i syfte att utöka lånutrymmet vart femte år, i stället för oftare som tidigare. Syftet är att minska risken för överbelåning när bostadspriserna tillfälligt stiger, en åtstramning som väger upp lättnaderna för nya köpare. För den som i stället överväger att flytta till ett större boende aktualiseras samma fråga i debatten om hyresrätten som alternativ på bostadsmarknaden.
Vanliga frågor och svar om nya amorteringskrav
Här är svaren på de vanligaste frågorna om vad de nya amorteringskraven och bolånereglerna faktiskt innebär, och varför de väcker så mycket debatt.