Hur många bostäder byggdes i Sverige 2025?

Under 2025 påbörjades cirka 30 200 nya bostäder, varav 24 300 i flerbostadshus och 5 900 i småhus, en ökning med omkring 3 000 bostäder jämfört med året innan. Samtidigt färdigställdes bara 31 359 bostäder, en minskning med 31 procent jämfört med förra året, eftersom färdigställandet släpar efter påbörjandet med flera år.

Hur stort är Sveriges bostadsbehov enligt Boverket?

Boverkets senaste beräkning från 2024 landar på att Sverige behöver bygga ungefär 52 300 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten och den ackumulerade bristen. Både Prognoscentrets prognos på 30 900 bostäder för 2025 och 37 000 för 2026 ligger klart under den nivån.

Varför har bostadsbyggandet i Sverige bromsat in?

Högre räntor, stigande byggkostnader och en svagare bostadsmarknad har gjort det mindre lönsamt att starta nya projekt, särskilt bostadsrätter i storstäderna. Boverkets byggprognos från den 10 juni 2026 signalerar ett fortsatt svagare påbörjande jämfört med tidigare år.

Bostadsbyggande Sverige: så går bostadsbyggandet och bristen på bostäder

Q: Vilka lösningar diskuteras för att öka bostadsbyggandet?

Chalmersprofessorn Ola Nylander lyfter kooperativt bostadsbyggande, riktat bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet som tre beprövade vägar. Regeringens Accelerationskontor har samtidigt föreslagit att staten ska ta större risk vid bostadsbyggande kopplat till stora företagsetableringar, ett förslag som redan överlämnats till Ebba Busch.

Bostadsbyggande Sverige har gått in i en period av tydlig inbromsning. Under 2025 färdigställdes bara 31 359 bostäder i Sverige, en minskning med 31 procent jämfört med förra året, samtidigt som Boverket bedömer att landet egentligen behöver bygga omkring 52 300 nya bostäder varje år för att hänga med i befolkningsökningen. Gapet mellan behov och faktisk byggtakt är kärnan i den bostadspolitiska debatten just nu: alla är överens om att det byggs för lite, men inte om vem som ska ta risken och betala notan.

Hur många bostäder byggs i Sverige just nu, enligt den senaste statistiken?

Under 2025 påbörjades cirka 30 200 nya bostäder, varav 24 300 i flerbostadshus och 5 900 i småhus, en ökning med omkring 3 000 bostäder jämfört med föregående år. Hyresrätter dominerar nyproduktionen i flera regioner, medan bostadsrätter byggs i lägre takt i storstädernas centrala lägen, delvis till följd av de ekonomiska förutsättningarna för byggbolagen. Under första kvartalet 2026 påbörjades byggandet av 6 610 nya bostäder, en ökning med 1,2 procent jämfört med samma kvartal föregående år, medan bara 4 105 bostäder färdigställdes samma period, en minskning med ungefär 60 procent jämfört med första kvartalet 2025.

Var hittar man SCB:s siffror om bostadsbyggandet och nyproduktionen?

SCB:s preliminära siffror för 2024 visar att antalet påbörjade bostäder, eller mer exakt påbörjade lägenheter, landade på 28 350, en minskning med två procent jämfört med 2023 då 28 817 lägenheter började byggas. Skillnaden mellan antalet påbörjade bostäder och antalet färdigställda beror på att ett byggprojekt ofta tar flera år från bygglov och spadtag till inflyttning, vilket gör att tillskottet av färdiga bostäder alltid släpar efter konjunkturen.

Hur stort är Sveriges bostadsbehov, och vad följer av Boverkets prognos?

Boverket gör regelbundet beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostadsbyggande i Sverige. Enligt myndighetens senaste beräkning från 2024 behöver landet bygga omkring 52 300 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten, urbaniseringen och en åldrande befolkning. Prognoscentret, Byggfaktas analysföretag, räknar med att 30 900 bostäder påbörjas under 2025 och 37 000 under 2026, alltså en förbättring men fortfarande långt under det behov Boverket pekar på. Vad som följer av Boverkets byggprognos, publicerad den 10 juni 2026, är att myndigheten nu signalerar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet framöver än vad tidigare prognoser antytt.

Varför byggs det för lite bostäder, och hur har läget förändrats över tid?

Högre räntor, stigande byggkostnader och en svagare bostadsmarknad har gjort det mindre lönsamt att bygga bostäder, särskilt bostadsrätter i storstadsregionerna. Över tid har byggtakten varierat kraftigt: under perioden 1975–1990 påbörjades i genomsnitt 46 100 lägenheter per år, medan snittet efter 1990-talskrisen har legat på ungefär 33 200 lägenheter per år. Nedskärningarna efter krisen byggdes aldrig fullt ut ikapp, vilket delvis förklarar varför nybyggnationen fortfarande ligger under den historiska nivån trots att befolkningen vuxit betydligt. Samma målkonflikter som präglar klimatpolitiken går igen här: kommuner ska både bygga snabbt och ta miljö- och riksintressehänsyn, vilket sällan går att förena utan politiska prioriteringar.

Vilka lösningar diskuteras för att öka bostadsbyggandet tillsammans med kommunerna?

Ola Nylander, professor vid Chalmers i Göteborg, pekar på tre beprövade lösningar för att öka bostadsbyggandet: kooperativt bostadsbyggande, riktat bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet snarare än att pressa kostnaderna maximalt. Kommunernas offentliga upphandling av byggentreprenader spelar också en roll, eftersom villkoren i upphandlingen avgör vilka byggbolag som vågar lägga anbud och hur många nybyggda lägenheter som faktiskt blir av. Regeringens Accelerationskontor har i sitt delbetänkande, överlämnat till näringsminister Ebba Busch, föreslagit att staten tillsammans med kommunerna ska ta större risk i bostadsbyggandet vid stora företagsetableringar.

Vad säger TMF:s vd, och vad blir nästa steg för de påbörjade projekten?

TMF:s vd har kritiserat regeringens budget och efterlyst åtgärder för att “få hjulen att snurra” inom både renovering och nyproduktion, med argumentet att färre påbörjade projekt i dag ger färre färdiga bostäder om några år. Frågan om vad som blir nästa steg diskuterades även i en interpellationsdebatt i riksdagen i juni 2025, där statsrådet Andreas Carlson (KD) och Markus Kallifatides (S) drog olika slutsatser om vilka kompletterande åtgärder som krävs för att vända trenden.

Var i landet byggs det mest, och vilket relaterade innehåll bör du läsa härnäst?

Byggtakten varierar kraftigt mellan länen. Störst procentuell ökning har synts i län som Värmlands län, Hallands län och Örebro län, medan storstadsregionerna fortsatt står för den största andelen av den totala nyproduktionen. Behovet av nya bostäder är enligt Boverket störst i storstadsregionerna och i större städer, men även mindre orter behöver fler bostäder i takt med att befolkningen flyttar efter jobb och utbildning. Ett relaterat och ofta förbisett perspektiv är att hushållens redan höga skuldsättning sätter en gräns för hur mycket nyproduktion som faktiskt går att sälja eller hyra ut till marknadsmässiga priser, oavsett hur många bygglov som beviljas.