Nooshi Dadgostar är Vänsterpartiets partiledare. Hon valdes enhälligt till posten den 31 oktober 2020 och efterträdde då Jonas Sjöstedt, som avgått efter åtta år som partiledare. Dadgostar tar därmed vid i en lång rad partiledare som sträcker sig tillbaka till partiets grundande 1917, en historia som gått från kommunistiskt broderparti till Sovjetunionen till dagens feministiska, socialistiska riksdagsparti.
Vem är Nooshi Dadgostar, uppvuxen i Göteborg?
Nooshi Dadgostar är 40 år, uppvuxen i Göteborg men bosatt i Stockholm med sin sambo och sin dotter. Hon har varit politiskt engagerad sedan slutet av 1990-talet, bland annat i kampen mot utförsäljningar av allmännyttans hyresrätter, och kommer ur Ung Vänster, partiets ungdomsförbund. Sedan 2014 sitter hon i riksdagen för Vänsterpartiet, och innan hon tog över partiledarskapet hade hon redan gjort sig ett namn som en av partiets mer skarpa debattörer i bostadspolitiska frågor. Även efter flytten till Stockholm återvänder hon regelbundet till Göteborg i valrörelser, senast med ett valturnéstopp i staden inför 2026.
Hur valdes hon till partiledare?
Den 31 oktober 2020 utsågs Dadgostar enhälligt till ny partiordförande av Vänsterpartiets kongress. Bytet skedde utan den typ av öppen kandidatstrid som föregick valet av Jonas Sjöstedt tio år tidigare, då fyra namn offentligt tävlade om posten. Dadgostar tog i stället över ett parti som redan pekat ut henne som given efterträdare, med gott stöd både i partiledningen och bland medlemmarna. Vid hennes sida i partiledningen står Ida Gabrielsson, partiets vice ordförande sedan flera år, som tidigare lett Ung Vänster och profilerat sig i jämställdhetsfrågor.
Vad är Vänsterpartiets politiska program?
Partiet beskriver sitt uppdrag som att verka för socialism, feminism och antirasism på ekologisk grund. I praktiken betyder det en linje för en stor offentlig sektor som ska finansieras genom höjda skatter, framför allt för höginkomsttagare och storföretag, medan arbetsinkomster och a-kasseersättning ska beskattas lika. Inför riksdagsvalet 2022 gick partiet till val på konkreta vallöften om höjda pensioner, stärkt sjukvård och ett förbud mot vinster i välfärden, löften som sedan blivit riktmärken för hur väljare och medier bedömer regeringens politik i opinionen.
Vilka frågor har hon drivit som partiledare?
Redan under sitt första år som partiledare visade Dadgostar att hon var beredd att spela hårt. Vänsterpartiet vägrade acceptera regeringen Löfvens förslag om marknadshyror för nyproducerade lägenheter, ett förslag som ingick i januariavtalet. Kravet drevs ända till en misstroendeomröstning som fällde regeringen i regeringskrisen 2021, innan en ny socialdemokratisk regering kunde bildas. Samma strategi, att förhandla hårt utifrån en tydlig kravlista, har senare gett resultat i flera välfärdsfrågor: höjda och rättvisare ersättningar i sjukförsäkringen samt en höjd garantipension som ger omkring en miljon pensionärer i genomsnitt 750 kronor extra i månaden.
Utrikespolitiskt har Dadgostars tid som partiledare präglats av två svåra ställningstaganden. Vintern 2022 var Vänsterpartiet det enda riksdagspartiet som röstade nej till det första svenska vapenstödet till Ukraina efter den ryska invasionen, ett beslut partiet senare omprövade efter intern kritik. Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 fördömde Dadgostar attacken men fick hård kritik från egna partikamrater för formuleringen, och Vänsterpartiet blev sedan första riksdagsparti att kalla Israels agerande i Gaza för folkmord.
I riksdagsvalet 2022 backade partiet till 6,7 procent av rösterna, en tillbakagång med 1,3 procentenheter som i partiets egen valanalys delvis förklarades av ställningstagandet mot vapenleveranser och interna strider om klimatpolitiken. Bättre gick det i EU-valet 2024, då Vänsterpartiet gick från ett till två mandat i Europaparlamentet.
Vilka har varit Vänsterpartiets tidigare partiledare?
Partiet bildades 1917 som Sverges socialdemokratiska vänsterparti efter en splittring inom Socialdemokraterna, bytte 1921 namn till Sveriges kommunistiska parti, blev 1967 Vänsterpartiet kommunisterna och antog till sist 1990 sitt nuvarande namn, samtidigt som kommunismen ströks ur både namn och partiprogram. Efter en stor splittring 1929, då Karl Kilbom och stora delar av medlemmarna uteslöts av Komintern och Nils Flyg blev kvar som ledare för partimajoriteten, har åtta ordföranden med tydligt dokumenterade mandatperioder följt efter varandra fram till Dadgostar:
- Sven Linderot, ordförande 1929–1951, förde partiet genom andra världskriget och det bästa valresultatet någonsin, 10,3 procent 1944.
- Hilding Hagberg, partiordförande 1951–1964, förespråkade närmande till Socialdemokraterna men höll fast vid lojalitet mot Sovjetunionen.
- C.-H. Hermansson, ordförande 1964–1975, moderniserade partiet och tog tydligt avstånd från den sovjetiska Tjeckoslovakien-invasionen 1968.
- Lars Werner, ordförande 1975–1993, sågs som en kompromisskandidat men behöll partiets vänskapliga band till broderpartier i öst långt in på 1980-talet.
- Gudrun Schyman, ordförande 1993–2003, gjorde Vänsterpartiet till Sveriges tredje största parti med 12 procent i valet 1998, men avgick efter en uppmärksammad skattetvist.
- Ulla Hoffmann var tillförordnad partiledare 2003–2004 mellan Schyman och Ohly.
- Lars Ohly, ordförande 2004–2012, konsoliderade partiet efter interna strider men lämnade Vänsterpartiet 2018 efter anklagelser om sexuella trakasserier.
- Jonas Sjöstedt, ordförande 2012–2020, valdes efter en ovanligt öppen kandidatprocess och lämnade själv över till Dadgostar.
Inför riksdagsvalet 2026
Vänsterpartiet är ett av flera partier som byter eller nyligen bytt ledare inför riksdagsvalet 2026, och både Liberalerna och Centerpartiet har fått nya partiledare de senaste åren, men Dadgostar sitter fortfarande stadigt kvar efter nästan sex år på posten. Jämfört med de betydligt längre partiledarlistorna hos Moderaterna och Socialdemokraterna är Vänsterpartiets elva ordföranden på drygt hundra år ett förhållandevis stabilt mönster, med flera partiledarskap som sträckt sig över tio år eller mer.
Partiets strategi under Dadgostar har varit att kombinera hård retorik mot statsministerns regering med konkreta förhandlingsresultat i välfärdsfrågor, samtidigt som interna spänningar om både klimatpolitik och Mellanöstern-frågan fortsatt att synas i den offentliga debatten. Hur den balansen faller ut avgörs först i nästa val.
Bild: Bene Riobó / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 4.0.
