Riktålder för pension – vad innebär pensionsåldern och när kan du gå i pension?

Riktåldern för pension styr när du tidigast kan ta ut allmän pension och andra pensionsförmåner. Den 1 januari 2026 höjs riktåldern till 67 år för de som är födda 1961–1963, och 2031 höjs den igen för yngre årskullar.

Systemet följer medellivslängden för att pensionssystemet ska förbli hållbart över tid. I denna artikel förklarar vi vad riktålder innebär, hur den beslutas, vilka förändringar som införs och hur den påverkar din möjlighet att gå i pension.

Vad är riktålder för pension?

Riktåldern är en pensionsålder som anpassas efter förväntad medellivslängd. Den fungerar som en riktlinje för när du kan börja ta ut allmän pension och styr även andra åldersgränser i samhället.

Definition av riktålder

Riktålder är en normålder för pension som kallas även pensionsålder. Den fastställs baserat på prognoser om hur länge din årskull förväntas leva.

Pensionsmyndigheten använder kvoten mellan förväntad arbetstid och pensionstid för att beräkna riktåldern. Målet är att återskapa samma balans som fanns 1994, då det svenska pensionssystemet reformerades.

Varför införs riktålder?

Riktålder införs för att balansera förhållandet mellan arbetstid och pensionstid. Medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt, vilket innebär att pensionen måste fördelas på fler år än tidigare.

Utan en livslängdsanpassad pensionsålder skulle pensionsnivån minska för kommande generationer. Enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten: “Vi lever längre vilket innebär att pensionen ska fördelas på fler år än tidigare. En riktålder som följer medellivslängden bidrar till att förhållandet mellan förväntad tid i arbete respektive pension kan hamna på samma nivå som 1994.”

Hur skiljer sig riktålder från faktisk pensionsålder?

Riktåldern styr tidigast möjliga uttag av allmän pension, men är inte tvingande. Du kan välja att ta ut din inkomstpension tidigast tre år före riktåldern, dock med lägre månatligt belopp.

Många väljer att arbeta längre än riktåldern för att tjäna in mer pension. Medelpensioneringsåldern 2024 var 65,5 år, en minskning från 66,0 år 2023 på grund av höjda åldersgränser.

När höjs riktåldern för allmän pension?

Riktåldern höjs stegvis för olika årskullar. Första höjningen sker 2026, följt av fortsatta höjningar baserat på medellivslängdens utveckling.

Riktålder 67 år från 1 januari 2026

Riktåldern höjs till 67 år den 1 januari 2026. Denna höjning gäller från 2026 till och med 2031 för de som är födda mellan 1961 och 1963.

Om du fyller 67 år någon gång mellan 2026 och 2031 påverkas du av denna förändring. Det innebär att du tidigast kan ta ut garantipension och bostadstillägg från 67 års ålder.

Framtida höjningar: riktålder 2031 och framåt

Riktåldern höjs igen 2031 för yngre årskullar. För födda 1964 och senare beräknas riktåldern enligt en modell som följer medellivslängdens utveckling.

Höjningar sker högst vart tredje år och med max ett år per gång. Detta ger sex år innan den aktuella riktåldern tillämpas, vilket ger god tid att planera din pension.

Vilka årskullar påverkas av de nya pensionsåldrarna?

Riktåldern varierar beroende på vilket år du är född:

• Födda 1958–1960: 66 år (gäller från 2024)
• Födda 1961–1963: 67 år (gäller från 2026)
• Födda 1964–1969: 68 år (beräknad från 2032)
• Födda 1970–1982: 69 år (beräknad från 2039)
• Födda 1983–1996: 70 år (beräknad från 2052)
• Födda 1997–2012: 71 år (beräknad från 2068)
• Födda 2013 och senare: 72 år (beräknad från 2085)

För yngre än de födda 1965 är riktåldern en prognos som kan justeras baserat på faktisk utveckling av medellivslängden i Sverige.

Hur påverkar riktåldern när du kan gå i pension?

Riktåldern styr när du tidigast kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Den påverkar också hur stor din månatliga pension blir.

Tidigast uttag av allmän pension

Du kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast tre år före din riktålder. För de som är födda 1961–1963 och har riktåldern 67 år innebär det tidigast uttag vid 64 år.

Övergångsregler tillåter att vissa kan ta ut pension fyra år före sin riktålder. Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjdes från 62 till 63 år 2023.

När kan du ta ut garantipension?

Garantipension kan tas ut tidigast från riktåldern. Detta gäller även bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, som är grundskyddsförmåner för dem med låg eller ingen inkomstpension.

Om din riktålder är 67 år måste du vänta till dess för att få garantipension. Detta påverkar framförallt låginkomsttagare som är beroende av grundskydd för en rimlig pensionsnivå.

Påverkan på pensionens storlek vid olika uttag

Tidigare uttag av allmän pension ger lägre månatligt belopp. Genomsnittlig inkomstpension vid lägsta uttag var 12 400 kr per månad före skatt vid 63 år 2024.

Om du väntar till riktåldern ökar den månatliga pensionen eftersom beloppet fördelas över färre år. Typfall som tar ut pension vid riktåldern får cirka 56% av slutlönen i allmän pension, och 70–80% av slutlönen med tjänstepensionen inkluderad.

Hur beslutas och fastställs riktåldern för pension?

Pensionsmyndigheten beräknar riktåldern baserat på prognoser om medellivslängden. Systemet ger planeringstid genom att fastställa din riktålder sex år innan den börjar gälla.

Pensionsmyndighetens metod för att beräkna riktålder

Riktåldern beräknas baserat på kvoten mellan förväntad arbetstid och pensionstid. Metoden syftar till att återskapa samma förhållande som fanns 1994, då pensionssystemet reformerades.

Pensionsmyndigheten använder prognoser från Statistiska centralbyrån (SCB) om medellivslängdens utveckling. Dessa prognoser uppdateras regelbundet för att spegla faktisk utveckling.

När får du veta din riktålder?

Din riktålder fastställs när din årskull fyller 60 år. Beslutet fattas alltså sex år innan riktåldern börjar gälla, vilket ger god framförhållning för att planera din pension.

Du hittar din riktålder i orange kuvertet från Pensionsmyndigheten. Du kan också logga in på pensionsmyndigheten.se för att se vilken riktålder som gäller för dig.

Hur ofta kan riktåldern höjas?

Höjningar av riktåldern sker högst vart tredje år. Varje höjning kan vara max ett år för att ge gradvis anpassning.

Riktåldern beslutas varje år för de årskullar som fyller 60 år. För de födda 1965 eller senare är riktåldern en prognos som kan justeras baserat på hur medellivslängden i Sverige utvecklas.

Riktålder och medellivslängden – varför ökar pensionsåldern?

Pensionsåldern ökar eftersom vi lever längre. En högre riktålder säkerställer att pensionssystemet förblir hållbart när pensionen betalas ut under fler år.

Kopplingen mellan medellivslängd och pensionssystemet

Medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. När vi förväntas leva längre måste pensionen fördelas på fler år, vilket annars skulle sänka den månatliga pensionsnivån.

Riktåldern följer medellivslängden för att balansera antalet år i arbete mot antalet år i pension. Detta säkerställer att kommande generationer kan få en pension på samma nivå som tidigare generationer.

Historisk jämförelse: arbetstid kontra pensionstid

Vid pensionsreformen 1994 var förhållandet mellan förväntad tid i arbete och pension cirka 2:1. Den kallad riktålder för pension syftar till att återskapa denna balans.

Utan livslängdsanpassning skulle den ökande medellivslängden innebära att pensionstiden blir allt längre i förhållande till arbetstiden. Detta skulle urholka pensionsnivån för yngre generationer.

Expertperspektiv från Pensionsmyndigheten

Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, förklarar: “Vi lever längre vilket innebär att pensionen ska fördelas på fler år än tidigare. En riktålder som följer medellivslängden bidrar till att förhållandet mellan förväntad tid i arbete respektive pension kan hamna på samma nivå som 1994.”

Pensionsmyndigheten betonar att systemet ger god framförhållning. Din riktålder fastställs sex år innan den aktuella riktåldern tillämpas, vilket ger tid att planera din pension och eventuellt justera ditt arbetsliv.

Vad innebär det att ta ut allmän pension vid riktåldern?

Att ta ut allmän pension vid riktåldern ger högsta möjliga månadsbelopp. Det inkluderar flera olika pensionsdelar som tillsammans utgör ditt totala pensionsbelopp.

Vilka pensionsdelar ingår i allmän pension?

Allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Inkomstpension utgör cirka 16% av din årliga pensionsgrundande inkomst, medan premiepension utgör 2,5%.

Utöver allmänna pensionen kan du även ha tjänstepension från din arbetsgivare. Tjänstepensionen styrs av kollektivavtal och kan utgöra en betydande del av din totala pension.

Hur stor blir pensionen vid riktåldern?

För typfall blir allmänna pensionen cirka 56% av slutlönen vid riktåldern. Med tjänstepensionen inkluderad når den totala pensionen 70–80% av slutlönen.

Exakt pensionsnivå beror på hur mycket du har tjänat in, hur länge du har arbetat och vilken tjänstepension du har. Du kan kontrollera din egen pensionsprognos på minPension.se.

Skillnad mellan inkomstpension och garantipension vid uttag

Inkomstpension kan tas ut tidigast tre år före riktåldern, medan garantipension endast kan tas ut från riktåldern. Detta påverkar främst personer med låg eller ingen inkomstpension.

Garantipension är ett grundskydd som kompletterar låg inkomstpension. För att få full garantipension krävs 40 års bosättning i Sverige. Även bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan endast tas ut från riktåldern.

Andra förmåner och åldersgränser som påverkas av riktåldern

Riktåldern styr inte bara när du kan ta ut allmän pension. Den påverkar också andra förmåner och åldersgränser i det svenska trygghetssystemet.

Sjuk- och aktivitetsersättning upp till riktåldern

Sjukersättning och aktivitetsersättning kan beviljas fram till riktåldern. Dessa ersättningar övergår automatiskt till allmän pension när du når riktåldern.

Höjningen av riktåldern till 67 år 2026 innebär att dessa ersättningar kan betalas ut längre för yngre årskullar. Detta ger fortsatt ekonomiskt stöd för dem som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Arbetslöshetsersättning och a-kassa

Rätten till arbetslöshetsersättning från a-kassan påverkas också av riktåldern. Du kan få a-kassa upp till riktåldern om du uppfyller övriga villkor.

När riktåldern höjs förlängs också möjligheten att få arbetslöshetsersättning. Detta ger trygghet för äldre arbetstagare som blir arbetslösa nära pensionsåldern.

LAS-åldern och anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd (LAS) kopplas till riktåldern. Riksdagen har beslutat att höja LAS-åldern till 69 år i linje med riktåldershöjningarna.

Detta innebär att anställningsskyddet gäller längre, vilket ger äldre arbetstagare bättre möjlighet att fortsätta arbeta fram till riktåldern. Förändringen ger större flexibilitet för både arbetstagare och arbetsgivare.

Vanliga frågor om riktålder och pension

Här besvarar vi de vanligaste frågorna om riktålder och hur den påverkar din pension. Svaren ger konkret vägledning för din pensionsplanering.

Kan jag gå i pension före riktåldern?

Ja, du kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast tre år före riktåldern. För vissa årskullar gäller övergångsregler som tillåter uttag fyra år före riktåldern.

Grundskyddsförmåner som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan du dock endast få från riktåldern. Tidig utbetalning av inkomstpension minskar det månatliga beloppet eftersom pensionen fördelas på fler år.

Vad händer om jag arbetar längre än riktåldern?

Du tjänar in mer pension för varje år du fortsätter arbeta efter riktåldern. När du sedan börjar ta ut pensionen får du ett högre månatligt belopp.

Det finns ingen övre gräns för när du måste börja ta ut pension. Du kan fortsätta arbeta och tjäna in pension hela livet, vilket ökar din slutliga pensionsnivå.

Hur vet jag vilken riktålder som gäller för mig?

Din riktålder står i orange kuvertet som Pensionsmyndigheten skickar ut årligen. Du kan också logga in på pensionsmyndigheten.se för att se din personliga riktålder.

Trots att informationen finns tillgänglig visar studier att endast 8% av svenskarna vet vad riktålder är. Det är viktigt att kontrollera din riktålder för att kunna planera din pension i god tid.

Påverkas tjänstepensionen av riktåldern?

Tjänstepensionen styrs av kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund, inte av riktåldern. Många tjänstepensionsavtal följer dock riktåldern som en riktlinje för när uttag bör ske.

Kontakta din arbetsgivare eller ditt fackförbund för att få information om hur din tjänstepension påverkas. Regler för tidigast och senast uttag kan variera mellan olika avtal.

Kan riktåldern sänkas igen?

I teorin ja, om medellivslängden skulle minska. Riktåldern anpassas efter hur länge vi förväntas leva, så en minskad livslängd skulle kunna leda till sänkning.

Alla prognoser pekar dock på fortsatt ökande medellivslängden. Detta innebär att riktåldern förväntas fortsätta höjas för kommande generationer enligt Pensionsmyndighetens beräkningsmodell.

Missuppfattningar om riktålder för pension

Många missuppfattningar finns om vad riktålder egentligen innebär. Här klargör vi de vanligaste missförstånden.

Riktåldern är inte den enda pensionsåldern

Riktåldern styr främst tidigast uttag av grundskydd och rekommenderad ålder för uttag av allmän pension. Du har flexibilitet att ta ut inkomstpension och premiepension från lägsta åldern, som är tre år före riktåldern.

Systemet ger stor valfrihet i när du börjar ta ut din pension. Riktåldern fungerar mer som en rekommendation för när uttag av den allmänna pensionen bör ske för optimal pensionsnivå.

Alla känner inte till sin riktålder

Endast 8% av svenskarna vet vad riktålder är, trots att informationen står i orange kuvertet från Pensionsmyndigheten. Detta är problematiskt eftersom riktåldern påverkar många viktiga beslut om pensionering.

Låg medvetenhet kan leda till att människor planerar felaktigt eller missar viktig information om när de kan ta ut olika pensionsförmåner. Kontrollera därför din riktålder och förstå vad den innebär för din situation.

Riktålder är inte fast för alla

För de som är födda 1964 och senare är riktåldern en prognos som kan justeras. Riktåldern beslutas varje år för de årskullar som fyller 60 år, baserat på aktuella prognoser om medellivslängden.

Detta innebär att din riktålder kan komma att ändras om medellivslängden utvecklas annorlunda än väntat. Systemet ger dock alltid sex år innan den aktuella riktåldern tillämpas, vilket säkerställer planeringsmöjlighet.

Fördelar och utmaningar med den nya riktåldern

Den nya riktåldern för pension har både fördelar och utmaningar. Förändringen påverkar olika grupper på olika sätt.

Fördelar med livslängdsanpassad pensionsålder

Livslängdsanpassad pensionsålder säkerställer att pensionssystemet förblir hållbart när vi lever längre. Utan anpassning skulle pensionsnivån sjunka för kommande generationer.

Högre pension vid senare uttag gynnar dem som kan och vill arbeta längre. För typfall ger uttag vid riktåldern 70–80% av slutlönen med tjänstepension, jämfört med betydligt lägre belopp vid tidig pensionering.

God framförhållning genom att riktåldern fastställs sex år innan den aktuella riktåldern tillämpas ger tid att planera din pension och anpassa ditt arbetsliv.

Utmaningar för olika grupper

Högre riktålder påverkar främst låginkomsttagare som är beroende av garantipension. Dessa måste nu vänta längre innan de kan få grundskydd genom bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Personer i fysiskt krävande yrken kan ha svårare att arbeta fram till den högre riktåldern. Detta kräver anpassning av arbetsmarknaden och tillgång till omställningsmöjligheter.

Låg kunskap hos allmänheten om vad riktålder innebär är också en utmaning. Endast 8% vet vad begreppet betyder, vilket kan leda till bristfällig pensionsplanering.

Möjligheter att planera din pension

Flexibiliteten i pensionssystemet ger möjlighet att själv välja när du tar ut din inkomstpension. Du kan anpassa uttaget efter din ekonomiska situation, hälsa och önskan om fortsatt arbete.

Möjligheten att arbeta längre och tjäna in mer pension hela livet ger större kontroll över din slutliga pensionsnivå. Du kan också komplettera med privat pensionssparande för ökad ekonomisk frihet.

Så planerar du för din pension med den nya riktåldern

God pensionsplanering kräver att du förstår din riktålder och hur den påverkar dina valmöjligheter. Här är konkreta steg för att planera din pension.

Kontrollera din pensionsprognos

Logga in på minPension.se för att se din beräknade pension. Tjänsten samlar information från Pensionsmyndigheten och de flesta tjänstepensionsbolag.

Din pensionsprognos visar hur stor din månatliga pension blir baserat på nuvarande intjäning. Du kan också se hur fortsatt arbete eller förändrad inkomst påverkar framtida pension.

Beräkna när du vill gå i pension

Använd Pensionsmyndighetens verktyg för att se hur olika uttagsåldrar påverkar pensionens storlek. Tidig pensionering ger lägre månatligt belopp, medan senare uttag ger högre pension.

Överväg din ekonomiska situation, hälsa och önskemål om fortsatt arbete. Balansera behovet av inkomst mot värdet av fritid och andra aktiviteter.

Överväg att arbeta längre eller ta ut pension tidigare

Om du har god hälsa och trivs med ditt arbete kan du tjäna betydligt mer genom att arbeta längre än riktåldern. Varje extra år ökar din slutliga pensionsnivå.

Om du däremot har låg pension och är beroende av grundskydd måste du vänta till riktåldern för att få garantipension. Planera därför din ekonomi noga om du överväger att sluta arbeta före riktåldern.

Komplettera med privat pensionssparande

Privat pensionssparande ger större ekonomisk frihet vid pensionering. Genom att spara extra kan du kompensera för lägre allmän pension vid tidig pensionering.

Överväg olika sparformer som fondförsäkring, kapitalförsäkring eller pensionssparkonto. Privat sparande ger också flexibilitet i när och hur du tar ut pengarna, vilket kan komplettera den allmänna pensionen på ett fördelaktigt sätt.

Riktåldern för pension höjs från 2026 för att anpassas efter att vi lever längre. Förändringen börjar med höjning till 67 år för födda 1961–1963, följt av fortsatta höjningar för yngre årskullar baserat på medellivslängdens utveckling.

Planera i god tid genom att följa din pensionsprognos på minPension.se. Förstå hur riktåldern påverkar möjligheten att ta ut olika delar av pensionen och hur tidpunkten för uttag påverkar pensionens storlek. Med rätt planering kan du säkerställa en trygg ekonomi genom hela pensionärslivet.